Folkhemsmyt och Osund Konsensuskultur

Uppdaterat

I flera länder, såsom Frankrike, Danmark och Norge, har man valt att stänga alla skolor och universitet, för att hindra eller minska spridningen av Corona-viruset. Även i Sverige finns det de som förespråkar en sådan drastisk lösning. Motståndarna, däribland vår regering som har valt att låta varje kommun avgöra om en skola behöver stängas eller inte, pekar på de komplikationer som skulle kunna uppstå om man tar ett generellt beslut om att stänga alla skolor. Bland annat ställer man sig frågan, vem som skulle passa barnen, i de fall föräldrarna har ett arbete som kräver att de fysiskt inställer sig på arbetsplatsen, som exempelvis inom vård och omsorg. Man bör inte be far- och morföräldrar att ta hand om barnen, då äldre tillhör en riskgrupp som måste skyddas. De som förespråkar en stängning av alla skolor, menar att barnen skulle kunna göra uppgifter i hemmet, och få undervisning via internet, alternativt vara lediga från skolan, och senare få möjlighet att ta igen förlorad skolgång under helger och sommarlov. Problemet är att barnen behöver tillsyn av vuxna, som i många fall måste iväg och arbeta utanför hemmet. Det finns dessutom ett stort glapp i de flesta människors tankegångar. Tankegången bryts av i mitten. Den fullföljs oftast inte. I politikernas, experternas och medieelitens verklighetsuppfattning ryms endast de föräldrar och de barn som haft tur under slumpvandringen genom livet, och som har kunnat och fått möjligheten att leva under normala (hyfsat trygga och stabila) livsvillkor. Skulle de äldre barnen sitta hemma och plugga ordentligt utan vuxnas närvaro, eller skulle de hellre drälla omkring på stan, riskera att bli smittade, och sedan sprida smittan vidare, frågar debattörerna sig.

Men det finns en grupp barn som inte nämns i detta sammanhang, nämligen de socialt utsatta barnen, som skulle drabbas oerhört hårt om alla skolor skulle stängas runtom i Sverige. Det handlar om barn som har svåra eller problematiska hemförhållanden, och som lever i familjer, där föräldrarna har ett missbruk, är våldsamma eller ständigt bråkar högljutt om allting, super upp pengarna, så att ingen mat finns i kylskåpet, och/eller är psykiskt sjuka eller störda, med allvarlig omsorgssvikt som följd. För många av dessa barn är skolan en tillflyktsort, en räddning, ett andrum, åtminstone i de fall situationen i skolan är tillfredsställande.

För vissa barn till föräldrar med ett tungt missbruk och låga inkomster, är skolan den enda plats, där de kan få ett mål lagad mat, eller någon mat överhuvudtaget. Vuxna människor kan livnära sig på sprit, öl och vin, eftersom det finns många kalorier i sådana drycker, men barnen tvingas gå och lägga sig hungriga om kvällen, och får gå till skolan morgonen därpå ännu hungrigare. För de värst drabbade barnen har hunger om kvällar och morgnar blivit en konstant. Tack vare den avgiftsfria skollunchen överlever de, och kan möjligen lära sig något på eftermiddagens lektioner, förutsatt att de kvällen innan har haft möjlighet, samt (på tom mage!) orkat göra samtliga de läxor som krävs för att kunna hänga med i undervisningen. Vart ska dessa barn ta vägen om dagarna, om skolorna stängs? Var ska de få något att äta, om skolorna stängs? En del av dessa barn har fallit ur föräldrarnas medvetande. De finns inte längre på kartan. Frågan är om de finns på socialtjänstens karta, och om socialtjänsten klarar av att dra dem ur skiten, särskilt om många socialsekreterare blir smittade av Corona-viruset och sätts i karantän, eller rentav insjuknar i COVID-19. Då riskerar barnen att gå under, genom svält eller självmord. Vi har även hemlösa barn i Sverige, och då menar jag inte bara eu-migranter (romer), utan svenskfödda barn, eller utlandsfödda barn med uppehållstillstånd i Sverige. För vissa utsatta barn utgör tillgång till skola skillnaden mellan överlevnad och undergång, i rent bokstavlig bemärkelse.

I andra missbrukarhem är tillgången till mat ganska god. Barnen behöver inte gå och lägga sig hungriga, eller gå till skolan på tom mage. En del barn kan dock vara felnärda. Skräpmat är ofta billigare än nyttig och näringsrik kost. Intag av näringsfattig kost kan leda till trötthet, håglöshet, sämre hälsa, koncentration och inlärningsförmåga. Barn som inte behöver gå hungriga kan ha andra allvarliga problem att brottas med hemma, om den förälder som är missbrukare och/eller psykiskt sjuk samtidigt är våldsam, eller om föräldrarna har olösbara inbördes konflikter eller andra olösbara livsproblem (och ja, livsproblem såsom kroniskt dålig ekonomi kan lätt leda till olösbara, infekterade konflikter), som resulterar i ständiga högljudda bråk hemma. Om båda föräldrarna är hemma dagtid, på grund av ohälsa eller arbetslöshet, så kommer inte barnen att ha lugn och ro för självstudier i hemmet. Var ska dessa barn bedriva självstudier, om skolorna skulle stängas? Det finns verkligen inga garantier för att socialtjänsten kommer att fånga upp dessa barn och dra upp dem ur skiten. Barnen kommer att gå under radarn, eftersom skolorna är stängda, vilket betyder att inga vuxna (lärare och annan skolpersonal) finns i barnens närhet, och som kan göra en orosanmälan till socialtjänsten. Barnens kontaktytor krymper, vilket betyder att de kan komma att fara väldigt illa.

En annan utsatt grupp är barn till lågutbildade och/eller utrikes födda föräldrar. Dessa barn kan ha det bra hemma. De kan ha lugn och ro för studier, men kan inte få den hjälp och det stöd som krävs för att kunna klara av att studera på egen hand. Föräldrarna kanske inte kan svenska, eller så har de för dålig skolunderbyggnad. Barnen behöver lärarledd undervisning i skolan för att kunna bli godkända i de ämnen som krävs för behörighet till gymnasiet. Om skolorna stängs kommer dessa barn inte att kunna nå målen.

Vilka barn kommer att klara sig om skolorna stängs? Svaret är givet: Barn som har lätt för sig. Barn som har lugna, trygga och stabila hemförhållanden. Barn som är studiemotiverade, målinriktade, väldisciplinerade och självständiga. Barn som har välutbildade föräldrar som kan ge hjälp och stöd. Barn som mår bra, och som har bra självförtroende och självkänsla. Barn som har föräldrar som kan arbeta hemifrån. Barn som kan klara sig själva hemma, och ta stort ansvar redan i lågstadiet. För resten kommer det att gå åt helvete, om skolorna stänger.

Istället för att stänga skolorna, så ska vi stänga gränserna. Det har bland andra Tjeckien gjort. Vi måste sätta hela Sverige i karantän, vilket innebär att vi måste förbjuda utlandsresor, som inte är absolut nödvändiga, för alla svenska medborgare, samt för alla som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Semesterresor och andra privata nöjesresor utomlands måste totalförbjudas, åtminstone fram till sommaren. Arbetsresor ska tillåtas endast i de fall arbete på distans via internet inte är möjligt att genomföra. Inresor från andra länder till Sverige måste förbjudas, om det inte handlar om arbetsresor, där distansarbete är omöjligt. Isolering från omvärlden temporärt är enda sättet att effektivt förhindra att smittan sprids exponentiellt. Det behövs inga vetenskapliga studier som bevisar nyttan av att stänga gränser för att förhindra ökad smittspridning. Det behövs bara sunt förnuft. Vi ska ta hand om de smittade vi redan har, samt förhindra fler smittade att ta sig in i landet. De svenskar som nu befinner sig utomlands, och som tänker återvända till Sverige, måste sättas i karantän ett tag efter hemkomsten. Asylrätten måste upphävas tills vidare.

Har nu hört nyheterna på radio p1, där regeringen säger att kommunerna ska ha rätt att stänga skolorna. Min fråga blir då: Hur i helvete har regeringen tänkt kring de socialt utsatta barn som inte kan vistas i sina hem om dagarna, på grund av allvarliga missförhållanden? Tänker ni beordra kommunernas socialtjänster att omedelbart omhänderta dessa barn och placera dem i familjehem, där de i lugn och ro kan arbeta med sina skoluppgifter? Det lär bli svårt, och det krävs ministerstyre. Familjehem växer inte på träd. Sätt Sverige i karantän, så behöver ni inte stänga några skolor. Ni kan tvärtom beordra samtliga kommuner att hålla skolorna öppna. Då kan de socialt utsatta barnen få en chans att nå målen, förutsatt att föräldrarna klarar av att skapa lugn och ro om kvällarna, vilket är en grundförutsättning för såväl läxläsning som en god nattsömn, något som i sin tur är en grundförutsättning för en lyckad kunskapsresa. Grunden för det starka samhället läggs i de trygga och stabila hemmen.

Uppdatering:

Ukraina är ett föredöme. Där har man upptäckt ett enda fall av Corona-smitta. Förutseende nog, och med länder som Italien som varnande exempel på hur illa det kan gå, om man inte agerar snabbt och proaktivt, som en ständig smärtsam påminnelse, har regeringen i Ukraina valt att helt stänga gränserna omgående, samt från och med tisdag (17/3) helt stoppa all flygtrafik in och ut ur landet. Där sätts människoliv före ekonomiska intressen. Tack vare en klok politisk ledning, kan nu Ukraina förmodligen slippa undan denna samhällsfarliga pandemi. När det gäller Sverige, kanske det är frånvaro av krig under 200 år, samt frånvaro av katastrofer som kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, som har gjort somliga av oss så naiva, så att vi inbillar oss att vi kan ta det lugnt, och sätta in åtgärder lite undan för undan, beroende på om smittspridningen ökar eller minskar. En sådan tillbakalutad inställning kan komma att straffa sig hårt. Sverige kan bli ett nytt Italien, med nästintill total nedstängning av samhället som följd.